Rätten till att vara kåt

Som tjej och som kvinna har jag alltid haft en stor lust till sex. Det har varit något kul, spännande och skönt. Ju mer jag lärde känna mig själv ich ju mer erfarenheter jag fick desto mer njöt jag och upptäckte sex. Men då en dag.. närjag plötsligt hade sex av fel anledning, då började det hända saker. Jag träffade en äldre kille som hade allt, han var lyckat och mogen. Han visste hur ett förhållande skulle vara. Han sa till mig innnan vi blev ihop att sex var det viktigaste i ett förhållande.

När vi sedan hade sex kände jag verkligen detta. Det skulle vara konstiga ställningar och vinklar. jag kände mig som en cirkusartist. Min lust försvann ibland tankarna och kraven runt ”bra sex”.
Jag kommer aldrigg glömma en gång jag red honom och det kändes konstigt och till och med luktade konstigt, efter den gången var det adrlig som förut.

Jag kommer ihåg bilden avett badrumsgolv och mig själv sitta och kolla med en iskall blick ner i golvet, jag knep ihop och spände hela kroppen för när jag kissade var som att kissa nubb och hålla en blåslampa under samtidigt.

Vad var detta, var det urinvägsinfektion? Jag blev introducerad till det man kallar sjukvård där de trodde jag hade just urinvägsinfektion. Antibiotikan flödade, inte bara en kur utan två.

Det tog slut med killen och jag testade mina lustar på annat håll men det gick inte ens att penetrera, mitt underliv hade förslutit sig för gott kändes det som. Fan.. när ska man få njuta igen?

En svampkur till och sen var det lite kondylom som man såg genom att pensla på ättiksprit… Jag grät.. Sjuksköterskorna tittade oförstående på mig som om jag var något nervvrak. Sen gick jag på toaletten och grät uppgivet när jag åter fick uppleva den brännande kaktusen i mitt underliv. Men tålmodigt tog jag emot diverse kortinsalvor och vagitorer och testade på nytt att ge mig ut på sexuella äventyr. JAG MÅSTE KUNNA HA SEX IGEN!

Men till min besvikelse föll tårarna mer äb välbehagets känslor. Jag kan inte ha sex. Jag kan inte ha en kille. Jag kan inte ha ett förhållande. Jag kan inte ens kolla in killar för jag vet att jag aldrig kan få dem som jag fått dem förut. Och som dom fått mig att njuta.

Nu virrade jag runt bland gynekologer som alla tittade upp mellan mina ben och sa nedlåtande: ”Nej, det ser fint ut. Jag kan inte hitta något, som om jag bara hittade på allt av någon konstig anledning.”
Jag började verkligen må dåligt och tänkte att jag måste få ett svar av vad det är, JAG MÅSTE FÅ ETT SVAR!

Jag hade i min förtvivlan av att veta om jag kunde ha sex för första gången haft ett one-night-stand. När det gick åt helvete och jag gillade killen mycket bestämde jag mig för att lära känna honom som en vän istället. Det stod inte på förrän jag blev blixtförälskad.

När killen hade förklarat sina likasinnade känslor för mig och vi liksom var ihop brast jag ut i gråt. Jag såg på honom och borrade sen ner mitt huvud i kudden för att liksom gömma mig för världen. Jag var så förälskad i honom men jag kan kunde ju inte ha sex. Han försäkrade mig om att det inte spelade någon roll. Åhh, jag älskade honom. Och till en början kunde vi ha sex, vi hade det överallt, för min lust var som en nysning. Den kunde komma när som helst. Men till slut gjorde det ont ändå.. Jag var tvungen att hålla min lust i ett krampaktigt tag för att inte rädslan för smärtan skulle ta över. Det var som att min hjärna penlade mellan: JAG ÄR KÅT! TÄNK OM DET GÖR ONT! JAG ÄR KÅT! NEJ, JAG ÄR INTE KÅT, JAG ÄR RÄDD! JAG ÄR SÅ JÄVLA RÄDD! VAR ÄR MIN LUST..?

Jag blundade, härdade ut även om det gjorde ont för jag hade min rätt till sex!!! Det gjorde ondare och ondare men jag hade min rätt. Tillslut klarade jag inte av pressen och gjorde slut. Det var inte pressen från killen som var störst utan pressen från mig själv. Det var nog viktigare för mig än för honom med sex.

Jag märkte att jag tillfälligt kunde ha sex när det var oförberett och jag var väldigt upphetsad men jag märkte till slut att även dessa situationer blev pressade. Jag kämpade dock för min rätt att vara kåt och ha sex! Tillslut såg jag Uppdrag Gransking på TV och förstod att det var vestibulit jag hade.

Jag läste att det kunde ta tid att bli frisk och att det inte fanns någon erkänd behandling som fungerade. Jag började skriva på denna berättelse för att få ut orden om hur det känns att när lust har byts ut till rädsla och jag hoppas detta kan få samhället, politikerna och läkarna att förstå hur desperata vi vestibulitdrabbade tjejer är för att få lusten och sexlivet tillbaka! Och hur detta psykologiskt påverkar så otroligt många unga tjejer i vårt samhälle.

Anonym

2 Responses to “Rätten till att vara kåt”

  1. Jessica skriver:

    Precis som skribenten trillade jag in på svt:s hemsida och såg inledningen till reportaget hos uppdrag granskning som kommer att sändas ikväll och jag vill bara säga vilken befrielse. Även jag har gått till gynekolog och blivit tillsagd att det ser fint ut men jag har ju vetat att det inte är bra. Min upplevelse är ganska lik den som beskrivs ovan och även om det inte finns några definitiva behandlingar känns det nu mycket bättre att åtminstone veta. Men samtidigt känns det ibland som att man har förlorat rätten till sin egen sexualitet.

    Jessica

  2. Ulf Claesson skriver:

    ”Jag hoppas detta kan få samhället, politikerna och läkarna att förstå hur desperata vi vestibulitdrabbade tjejer är för att få lusten och sexlivet tillbaka! Och hur detta psykologiskt påverkar så otroligt många unga tjejer i vårt samhälle.”

    Hoppas på samma sak, men tyvärr är kvinnors sexualitet alltjämt styvmoderligt behandlat och jag är inte hoppfull om snar bättring. Hoppas innerligt att jag har fel, men mäns impotens t.ex är betydligt mera kommersiellt intressant för läkemedelsbolagen, medan vestibulit är det i mindre utsträckning

    Det stinker, men så är det

    Hoppas du aldrig får vestibulit igen. Alla kvinnor förtjänar ett vitalt och tillfredställande sexualliv.

    Lycka till

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *